Nej men i svart-vitt ser det ju nästan bra ut! När alla röda nyanser är borta.

(Jo, det stramar och svider och sticker och huden är sådär supermjuk den blir av sol.)

I går på middagen framförde Maria en önskan från hennes man om en nya salva för barnens röda kinder. Jag gjorde en i vintras till Felix och Klara och skänkte en burk till Maria och va väldigt nervös över hur den skulle mottas. Två ekologiskt närproducerade läkare, en hårdare jury kan man nog inte få. Men den hade tydligen gått hem!

Jag hade ändå tänkt att koka ihop en ny batch inför sommaren så jag gjorde helt enkelt en dubbel sats. Det är väldigt spännande och kul att knåpa ihop ett recept, koka ihop och sen vänta på resultatet. 15% bivax ger en mjuk blandning men denna gången kände jag att bivaxet egentligen inte behövdes till mer än ju för konsistensen (på vintern gör den ju mer nytta och skyddar mot kyla) och jag ville att denna salvan skulle smälta in i huden lättare och ge mer ”nyttigt” skydd så jag bytte ut en del mot kakaosmör. Jag har ingen aning om hur mjuk denna batch blir! Den står och svalnar nu så det är väldigt spännande.

Oljorna blev ett hopkok på de nyttigaste jag hade hemma i skåpet: sheasmörolja, olivolja och makadamiolja (istället för jojoba). Toppade med lite argan och granatäpple för deras skyddande/reparerande egenskaper (solens strålar kan ställa till med mycket dumt även i lite dos) och en skvätt morotsolja för eventuell betakaroten och färg. Voila!

Mina extremt fnasiga händer får vara testobjekt över natten och den ska även testas i ansiktet.

Middag med Anna och Maria igår. Underbart. Sovmorgon till halv tio idag. Går inte att beskriva med ord hur skönt det är.

Ok. Jag kommer inte lösa några av världens problem med detta inlägg. Men det är jag å andra sidan lite gör trött och mätt för att göra också. (Vi åt upp en smörgåstårta för åtta personer i eftermiddags. Jag åt för fem.)

Det finns en blogg som jag varmt vill rekommendera: June’s abstract. En skönhetsblogg, MEN en vettig sådan. Ingen hets men framförallt en ”naturlig” skönhetsblogg. Hon använder inte schampo. Å där blev jag såld. Sånna människor kan man lita på.

Jag har lärt mig att måla en godkänt snygg eyeliner med vinge. Alltid bra att kunna. Men. Alltid ett men.

Det enda bekymret är att jag på senare tid har blivit sugen på att använda läppstift. Inte mina gamla hederliga trotjänare (ljusa, hudfärgade) utan knalliga sådana! Som syns! Som funkar som en kontrast till min svarta garderob. Jag känner mig inte bekväm med färg på läpparna och dessutom så torkar alla läppstift ut mina läppar till förbannelse. Men jag tror jag kan ha hittat lösningen. Jag har hittat ett läppstift med bra färg, konstisens och doft och trots att jag använt det dagligen, åtta timmar per dag, har inte mina läppar förvandlats till sandpapper!

Jag hoppas det håller i sig. Nästa steg är att våga en starkare färg än det ”lite mörkare än naturliga läppar” jag har nu. Jag behöver bara lite mer tid. Tid att vänja mig och tid för att se att det inte blir skönhetskaos med torra läppar. Men sen – sen ska jag också se sådär naturlig ut i en galen färg.